Det råder lågtryck i bloggen, inser jag. Jag får skylla på att min mongodator är inlämnad och att jag får knacka på Marcus istället, och därav blir det inga bilder heller. Men vi lever, uthärdar en förkylning och lite höstdepp (mest jag, antar jag, som tycker det är skitjobbigt att dra mig upp till jobbet då jag helst vill sova hela dagarna fram till första advent), ser med förtjusning hur Lyckeli förstår mer och mer och tar våra dagliga plockauppleksakeridrivorfrångolvet-rundor. Never ending story, eller hur.  

Marcus var på lungröntgen i vecka och det såg finfint ut. Inget syntes och enligt läkaren är risken för att cancern ska komma tillbaka minimal nu. Dock fortsätter kollerna i nio år till, vilket ju ändå känns skönt.

Idag drar vi till Ucklum för att äta finmiddag hos Marcus morbror med familj. Det är inte ofta vi träffar dem och  det ska bli kul att se hur de bor, då jag inte varit där förr.

Ni ser - dagarna går. Snart är det måndag igen och en ny vecka. November får gärna gå fort, för det är världens tråkigaste månad. Sedan kommer iaf lite jul och mys med lussekatter och glögg och ledighet. Om någon kommer på nåt bra man kan göra av november så kan ni väl säga till?