Direktlänk till inlägg 5 januari 2011
Då Benjamin skulle ut för att sova sitt förmiddagssov nyss så tog jag tillfället i akt och slängde på Lyckeli overallen med. "Leka i snön är roligt, det tycker alla barn!" resonerade jag och gladdes åt hur lyckligt flickebarnet skulle bli. Trodde jag.
Tio minuter höll hon sig. Jag hann skotta ut till brevlådan. "Jag gå hem!" började hon då. Jag försökte förklara för henne att det visst är roligt att vara ute och leka i snön. Då kom grann-Gunnar med snöslungan och körde på gården. Fy, va otäckt, tyckte Lyckeli och propsade på att v e r k l i g e n få gå in. NU! Hon berättade att:
"Gumman köj taktojn, han heter namn." fast jag försökte förklara att det var en farbror och att han heter Gunnar. "Men... den köj PÅ mej!" lade hon till teatraliskt, vilket jag fick dementera å det starkaste. "Ja gå in och äta choklad!" försökte hon med, men se den gubbe gick inte. Hon kom i alla fram till att traktorn är "Inget falit alls". Tur det. Och chokladen blev ett äpple framför Mamma Mu.
Ute i snöyran
Inget för henne... hon gick hem igen.
I vagnen ligger Benjamin och äter det sista ur vällingflaskan innan han somnar gott.
Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...
Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
8 | 9 |
|||
10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 | 27 | 28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|