Benjamin kan gå! Han tog tio steg på raken som mest idag, och flera gånger tog han fyra, fem iaf. Min fina kille! Det som gjorde att han till slut vågade låta foten förlora greppet om golvet var att jag höll fram den bärbara telefonen.    Min lilla, söta tekniknörd!

Jag filmade idag då han gick, ja, inte första gången men typ åttonde iaf, men jag måste installera programmet för att ladda över filmerna på datorn innan jag kan visa er. Hoppas jag hinner under de kommande dagarna.

Annars? Jag känner för att gräva ner mig, men bara jag fått organiserat områdets städdag på lördag så ska jag lägga många måsten på hyllan. Annars är jag rädd att det snart går utför här, och det får inte hända.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...