Tjugo över sex. "HALLÅÅÅÅÅÅÅ!" ekar det på övervåningen hos familjen Troll. Jag mer eller mindre studsar upp (är väldigt lättväckt) och rusar in till Lyckeli, yrvaken och nära att ramla rakt in i hennes dörr på grund av det obligatoriska blodtrycksfallet som alltid kommer sig av att jag reser mig för fort. "Ja! Vad är det, älsklingen!?" Hon kikar fram under täcket och säger "Jag vill gå upp!"

Men gud. Ungen är fyra. Jag ska väl inte behöva BÄRA ner henne? Jag tar mig ett ordentligt snack med morgonmarodören och förklarar att man KAN ju gå in till mamma istället, väcka henne eller the papa med en liten puss eller klapp och på så sätt undvika att väcka hela huset tidigare än nödvändigt. Som att bekräfta vad jag just sagt hör jag ett undrande "Eeeeh?" från Benjamins rum. Jaja. Kunde jag ju lista ut med röven. Lyckeli propsar då på att få höra en saga. Skitbra. På med Kråke på bandspelaren, kika in snabbt till Benjamin för att se att han ligger och mornar sig och sedan däcka i sängen en liiiten stund till. Bara liiite.

Och så minns jag. Jag minns hur satans trött man blir då man somnar om efter att faktiskt ha varit vaken (tja, typ iaf) en stund på morgonen. Jag blir som i koma om jag somnar om så jag gör faktiskt det mest vuxna jag gjort på länge - jag går upp. Herregud, ibland kan jag till och med överraska mig själv!   

Så kvart i sju satt tre fjärdelar av famljen samlade i soffan (eller ja, en satt på pottan) i vardagsrummet medan the papa fick lite sovmorgon. (Ja, här är allt efter halv åtta sovmorgon, eller känns som det i alla fall.)

Jo, det var ju det jag skulle komma till! Fil! Jag är så sugen på FIL! Så himla sugen att då min kollega hälsade godmorgon då jag kom till jobbet idag så svarade jag glatt "LÄTTFIL!!" Öööh.. Så idag ska jag äta FIL till kvällsmat. Antecknar ni? Så ni inte glömmer, menar jag! Gör ni det...? Okej. Bra.   

Drömmer om!

Jag bjussar även på en liten bild som Marcus skickade mig förut, på Lyckeli, Benjamin och granntjejen Felicia som njuter av sensommarsolen (haha, vädret läste nog mitt lite bittra inlägg igår!) på gården:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...