I fredags åkte hela, lilla familjen in till Göteborg för att träffa Veronica och Tristan i Trädgårdsföreningen. Lilla pipbebin Lyckeli ville inte mycket, kan jag säga. MEN det var inte bara för att hon var pipig, det var även för att hon gjorde en rejäl vurpa och skrapade kinden mot gatan. Lilla älsklingen... usch va ont det gör i mig då hon gör sig illa! Men upp igen och raska steg mot lekplatsen, där hon trivdes bättre.

Lek med pappa i sandlådan - det är grejer det!

Jag, Veronica och Tristan satt i gräset på en filt medan Lyckeli och Marcus röjde runt i sandlådan. Det var många barn där så det fanns mycket att titta på.

Veronica och sötaste Tristan.

Jag fick också gosa med Tristan lite. Han är så söt och smilar upp sig så fort man skojar lite med honom - tacksamt!

Den fina bodyn har Veronica satt tryck på själv. Hon beställde det från någon hemsida och resultaten blev ju kanonbra. :-)

Tack för en fin dag!

På lördagen firade jag och Marccus att vi har varit tillsammans fem år. Vi tog det mycket enkelt (vi har ju både förlovningsdag, bröllopsdag och blev-tillsammans-dag under de tre sommarmånaderna, så det behöver inte bli så stort varje gång) och satsade på en bio (123 kapad) och thaimat. Gott var det iaf! Och filmen var okej. Inte en sån jag kommer att minnas om fem år men ändå okej.

Lyckeli var hemma hos farfar under tiden. Jag har inga kort därifrån men här kommer några som jag tog innan vi åkte... hon leker med den fina bilbanan som grannes ungar inte ville ha längre. Vi har fått mycket fint av våra grannar, inte en och samma utan flera av dem, och nu var det bilbanan och en leksaksspis som jag knatade hem med. :-)

Lyckeli har fullt sjå att trycka på alla knappar som gör att det låter skojigt.

Och roliga gubbar som åker runt i sina bilar hör också till.

Under söndagen var vi hos Marcus föräldrar. Jag slipade på Lyckelis växa-säng (en gåva från en annan granne!) och sedan fick vi god middag.

Idag var det dock slut med helgen och ledigheten. Jag började jobba igen, efter tio veckors semester. Det var faktiskt roligt! Lyckeli hade det bra hemma med sin pappa och jag uppskattade att få träffa mina kollegor igen och att få bita tag i den nya terminens utmaningar. Jag har ett fantastiskt roligt jobb!

 

Lotta

17 augusti 2009 22:26

Vilka härliga bilder! Skönt att du trivs så bra på ditt jobb, det underlättar alltid! ☺ Kram

http://nogg.se/charliesfamilj

 

Socka

18 augusti 2009 09:25

Fy ja, det är riktigt hemskt då de faller, men visst verkar det vara så att de är konstruerade på ett sådant sätt att de faller ganska bra ändå! My har gjort några riktigt otäcka vurpor mot borden här hemma :-( kunde hon inte vänta några år med att gå?! :-P

http://www.socka.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...