När man är småbarnsförälder inser man att det händer fantasiskt mycket i huvudet på de små, och VAD som rör sig där varierar hela tiden. Alltså de utvecklas så fort och ofta i ruscher, så att man från en dag till en annan tycker att ens barn har blivit minst ett halvår äldre. Men oavsett så är det så himla roligt att få följa sina barn, att få prata med dem, se vad de gillar och vad de inte gillar, höra nya ord och se dem klara utmaningar.

Lyckeli, 3 år och 2 veckor gammal

Älskade Lyckeliten har blivit större. Hon har många funderingar, har börjat prata om sina drömmar och tankar. Idag berättade hon att hon hade drömt om en katt som hade vassa klor och som hade skrämt henne, sedan hade hon ritat ett  hus och då hade katten kommit in i det och skrämt henne igen. Lillskrutt! Hon har börjat smaka mer i matväg och till och med börjat gilla sås (omg!!). Kokt ägg, ris, sushi, banan, sojakorv, jordgubbar och melon är några favoriter. Lyckeli leker en del rollekar, och kan säga "de häj äj pappa fot!" och sträcka fram foten, och "de  häj äj mamma fot!" då hon sträcker fram andra foten. Hon gillar att se på film, rita, måla med vattenfärger, läsa böcker, gunga, plocka sånt vi har i trädgården (vinbär, tomater, physalis) och vara med då någon lagar mat eller bakar. Hon har börjat den roliga leken "varför då?" och hon älskar att höra sagor då hon ska lägga sig. Att bada och duscha är roligt, hon sjunger ofta då hon är i sin egen lilla värld och kan hitta på egen text om det hon gör till kända melodier.

Benjamin, 1 år och 2 månader gammal

Benjamin är en busig grabb! Han älskar att dra ut sladdar som sitter i eluttagen, han har lärt sig klättra upp på stolar och gör det så fort tillfälle ges. Sedan gastar han förbannat då han inte kommer ner. Soffan och sängen (vår säng) tar han sig ner från själv med rumpan först, det fattade han fort. Han vill promt äta med egen gaffel sedan några månader tillbaka och han ser direkt om Lyckeli har ngt lattjo på sin tallrik som han inte har. Därmed vill han inte äta mixad mat så mkt längre, utan ha bitar, precis som syrran. Benjamin säger inget mer än sitt "ÖH!" i kombo med pekfingret. Man hör på tonläget vad han vill istället. För några månader sedan sa han "mamma" och "pappa" några gånger, samt "upp" och "ppp-a!" (hoppa) men det har han inte gjort på ett tag. Han är däremot en hejare på att springa och han försöker skitlyckligt att hoppa när vi har våra dansstunder här hemma i vardagsrummet. Armarna håller han ofta bakåt då han dansar eller rusar framåt mot ngt han vill ha, och munnen håller han ofta helst stängd, fast han ler brett. Han gillar att vältra sig i soffan och är lyckligast då hela familjen är samlad där. Fick Benjamin välja skulle han vilja bo i kollektiv, för ju fler människor - desto roligare. Han är ingen hemma-mys-person, som storasyrran är till större del. Han gillar bilar och tror att hans pappas lilla, gamla Snobben är en bil och kör med den på golvet.

Idag var Lyckelis andra inskolningsdag hos sin dagmamma Ulla-Britt. Hon har längtat efter att få börja träffa Ulla-Britt och vi har varit där och hälsat på en gång i sommar. Igår fick hon packa in väska med några blöjor och sina solglasögon ("ifajj det bij soool!") och så traskade vi iväg de hundrafemtio metrarna till dagmamman. Där fanns hon sig snabbt och fick fika, lite lek och träffa en av sina... vad kallar man det? Dagbarnskollegor? Dagbarnskompisar? Tja, ett annat barn som brukar vara där, innan vi båda gick hem efter dryga timmen. Idag var Marcus med henne och de hade gått runt i närmiljön och kikat på platser där de brukar vara; dagmammorna, med alla dagbarnsbarnen. Imorgon ska vi en snabbis ner till Öppna Förskolan där alla dagbarnsvårdare med barn träffas på fredagar för att se hur det går till där. Lyckeli ska, liksom de flesta 15timmmarsbarn, troligen inte vara hos sin dagmamma fredagar, då det är smidigt för dagmammorna om de inte har FULL grupp då de hänger där nere tillsammans just den dagen. Men det är ju ändå bra att se hur det går till där. Nästa vecka är det dags att börja lämna henne korta stunder själv och då jag även börjar jobba då kommer vi snart att få testa på några timmar i stöten med, då det behövs. Hittills går det riktigt bra och vi har en så BRA dagmamma! Hon pratar konstant och är snäll och rar och lite busig, sådär som barn gillar.

  Väskan ska packas och hängas på ryggen, och födelsedagsstövalarna kom väl till pass då det kom härliga skurar hela dagen igår. Btw så ÄLSKAR Lyckeli sina stövlar och vill helst ha dem varje gång hon ska gå ut, även då solen skiner.

  Stolt, glad och redo tjej!

En del gör tummen upp i vaket tillstånd. Benjamin gör foten upp då han sover.  

Den inhandlades för 299 kronor på Gekås och Benjamin var själaglad då han fick testa den, med syrrans cykelhjälm till låns, för jag glömde köpa honom en egen.

        Stolt kille!

Ni som varit riktigt bakfulla, ni vet hur bra man INTE mår då, eller hur? Ont i huvudet, törstig som f**n, tung i kroppen, illamående, hypervantilerande... Ja, ta det gånger tre. Så mår jag när jag är riktigt hög i blodsocker. Som nu. Orsak? Jag åt tre bitar vattenmelon då jag tydligen redan låg på gränsen till högt. Då stiger det FORT och jag kommer få må så här två, tre timmar innan jag får ner det igen. Urk... ibland känns det faktiskt piss att ha diabetes.