Jag måste bara få berätta att jag idag har ställt fram utemöblerna på framsidanEn timma senare kom regnet.   

För ett tag sedan fyllde mitt äldsta syskonbarn 16 år. Fina Jonna, det var inte länge sedan du satt på köksbordet i bara blöja och käkade med sked direkt ur smörpaketet, ju! Nu är du 16 år, ska flytta till egen lägenhet och börja gymnasiet till hösten. Det är häftligt, men samtidigt lite skrämmande, hur så liten kan bli så stor.   

Vi åkte iaf på kalas för att fira 16åringen. Min bror, hennes pappa, har precis flyttat till en lägenhet så det blev en husesyn samtidigt.

Lyckeli lekte med Herman, som är min systers femte "barn", efter hennes fyra av mänsklig ras.

Det första Lyckeli gjorde då Herman kom var att låta honom smaka på sojakorven hon då åt, och sedan var de ju bundisar för kvällen, självklart.   

Det blir på något konstigt sätt nästan bara kort på Lyckeli i min kamera trots att vi var ganska många på kalaset.    Här sitter hon på tevebänken, vilket var roligt att göra efter att jag hade suttit där en stund. Att jag sedan satt sönder bänken behöver vi inte prata högt om, eller hur? Jag väger nog lite mer än jag räknar med nu, med jättemagen och en del kanelbullar i den förutom bebis... Händiga brorsan slängde den på ända och skruvade fast hjulet som inte pallat min vikt igen, och sedan höll jag mig till soffan.

Lyckeli fick en ny, fin mössa som mormor hade stickat till henne. Perfekt nu då våren äntligen är här!

"Va! Vad jag gör?! Öh... käkar sås."

Man ska tydligen räkna med att vår sås-Maja är framme om man glömmer just den kastrullen framme på bordet efter middagen.