Och så här blev resultaten av höstpromenaden:

    Löven skulle bankas fast, det tog Benji Boy fasta på... Bank, bank!

  Stolt tjej!

De sista dagarna har ju bjudit på fantastiskt väder, men visst är ändå hösten här! Jag har ingen emot den så länge det inte BARA är rusk och regn, för det finns ju något speciellt med den höga, klara luften och alla färger. Fram tills min födelsedag, i slutet av oktober, tycker jag det är helt okej. Det är november och januari jag inte pallar av årets månader. Eller, jag pallar dem, men guuuud va sega och tråkiga de är...

Vi gav oss iväg på en höstpromenad för att hämta hem barnens pappa då han kom med bussen från jobbet härom dagen:

Benji kör Dregan-stilen med guitarren.

Vi ska till Egypten under hösten. Där finns det kolera i vattnet och många drabbas ju av s.k turistmage. Inte bra. Därför valde vi att, förutom Tvinrix, även betala dyra slantar för Ducoral; en medicin emot just kolera och turistmage. Man ska hälla nåt salt jox i 1.5 dl vatten och sedan blanda i medicinen där, för att sedan dricka det. Både barn och vuxna ska ha hel dos medicin, men barnen ska bara ha hälften av det där salta joxvattnet att blanda medicinen i. De ska bara dricka 0.75 dl. 

Bara? Har ni testat att få en ovillig treåring att dricka så m y c k e t som 0.75 dl vätska?!?! Benjamin var inga problem, han klunkade i sig det glatt, bara vi satte i ett sugrör och han fick hålla i glaset själv. Med Lyckeli fick vi köra lock och pock, mutor och hot, vädjan och bus. Herregud, vi gjorde väl alla fel enligt Jesper Juul som man KAN göra, men hey, efter en halvtimma fick hon i sig allt utom en msk ungefär, för den hamnade på tröjan...

Sedan fick de inte äta eller dricka något, what so ever, på en timma. Där började nästa kamp. Tre minuter efter att hon svalt sista droppen var hon tydligen hungrig. Vet ni hur många gånger en treåring hinner fråga "Kan jag få yoghurt?" eller säga "Mamma, jag är törstig, jag vill ha vatten!" under en timma? Måååånga. Men rediga tjejen, hon härdade ut tills timmen hade gått.

Summa summarum gick det bättre än vi trott. VI har fasat för detta; att behöva TVINGA i dem vätskan, men nu var det ju en del bus och skratt blandat med allvarliga tillsägelser att ta en rejäl KLUNK då och då, inte bara slicka på insidan glaset, liksom.

Vet ni vad det "bästa" är? Att det hela ska göras om inom två veckor. Då ska dos nummer två tas. Yiiiha, eller nåt...

Jag lade Lyckeli dag. Vi läste tre böcker och sedan låg vi och pratade om morgondagen och om dagen som har varit. Mysigt. Jag tassar till slut ner med invändningen att "mamma måste åka borsta tänderna innan jag lägger mig" och så tar jag en tur ut till tvättstugan för att hänga upp tvätten. När jag kommer tillbaka berättar Marcus att Lyckeli hade ropat på honom och då han hade kommit upp hade hon sagt "Ja måtte måja på dej, pappa!".

Ja, Lyckeli har ofta med sig nån liten grej då hon ska somna. Ofta är det hennes älskade snäcka, som hon fått av sin dagmamma, men idag var det en av mina sminkborstar som hon absolut skulle ha i näven då hon somnade.

"Jaha!" svarade Marcus och så började Lyckeli skriva och "bokstavera" på hans arm:

"Mamma... äj... min... bästa... kompis!"

Jag nästan grinade då Marcus berättade. Och han lovade, på heder och samvete, att det var sant!

... va tiden går. Jag fattar inte! Är på väg att hitta tillbaka till en behaglig vardag. Marcus är världen bästa, som förstår när jag är lite trött och då ger mig en puss och en ryggmassage.

Jag har levt i en något begränsad värld. Jag har nämligen inte haft någon kabel att föra över kort från mobilen till datorn med. Jag kan heller inte blogga från mobilen så jag har inte kunnat lägga upp korten på bloggen. Jag har ofta fått radera några gamla kort för att kunna ta nya då jag skickar mms. Men NU!!! NU lever jag i de previligerades värld, då jag fick en sådan där kabel av Bengt; Tildes och Frejas pappa. Tack, Bengt!

Här är några av mina personliga favoriter av de kort jag förde över från mobilen:

Det allra första kortet på Benjamin. Han är bara några minuter gammal.

  Ganska nyss hemkomna från bb.   Bustjej!

  I väntan på bussen hem efter någon utflykt förra sommaren.

  Morbror Tobbe har lärt henne en fin grimas...

  Med mig på jobbet. Lyckelis favorit heter Mr Morique och honom brukar hon få sitta på en stund när vi är där.

  Glad skit!

  Detta är ett av mina absoluta favoritkort på min son.

  Fina skruttar!

  Lyckelis nyckelpiga, som hon målade helt på egen hand hösten -10.

  Fin tjej!

  Benjamin håller i sig så han inte ska ramla ur sängen.  

    Jag skulle ringa några samtal och mutade Lyckeli med några Mariekex. Men tröttheten tog visst över.

  Grabben med valpögonen.

  Mina fina utflyktsbarn!

  Vid Sisjön i somras.

  Jag och Jenny, som var på besök med hela sin familj från sina hemtrakter, som ligger utanför Kalix.

  Lite suddig, men ack så fin!