Alltså, då jag vaknade halv sju imorse av väckarklockan kändes det ju sådäääär att gå till jobbet. Sju vaknade Lyckeli, var superglad och go men jag hann bara pussa lite på henne och bita lite i de goa fötterna innan jag var tvungen att gå till bussen. Regnigt och jävligt var det ute också...

Men, men. Så kom jag till jobbet och det blev rätt bra ändå.

- Hittade en halv chokladkaka, 86 % kakao (den bästa), i min skrivbordslåda. MUMS! Det blev två bitar till fikat. Det var bra sak nummer ett.

- Kopiatorn funkade och samarbetade med mig. Det var bra sak nummer två. (Ja, jag är tacksam för det lilla.)

- Förmiddagens lektioner gick bra och eleverna sa till och med att det var ROLIGT! Det är inte lätt att få mina travelever att ha lattjo på svenskan, ska ni veta, så jag sög åt mig som en svamp. Bra sak nummer tre.

- Hihi! Två elever sa att jag var BRA och att jag förklarade så att de förstod! Fattar ni vilken bra komplimang det är från en gymnasieelev...?! :-D Bra sak nummer fyra.

Då lektionerna funkar bra, man hinner med det man tänkt sig och eleverna ger fin respons så är det så KUL att vara lärare! Då känner jag mig hemma. Då är det till och med rätt okej att gå upp halv sju en regnig morgon, lämna Lyckan hemma med hennes pappa och ta bussen tillsammans med svettiga högstadieelever som halvsover i liggande ställning på sätena. :-)

 

Teija

3 mars 2009 13:52

Det låter härligt att du fick så gott beröm!

E har en Medtronic. Hon har haft den i två år nu och den har funkat klanderfritt. Men kanske det blir en Animas nästa gång, vad vet jag... de verkar bra!
Fördelen med Medtronic är väl Realtidsmätningen man kan göra. Har du gjort det någon gång?

E:s blodsocker har legat bra idag, så glad över det! Hon är lite trött och mosig bara, hihi, jag med... vi sover nog ovaggade nästa natt:D

http://varannandag.bloggagratis.se

 

Annika

3 mars 2009 21:51

Va härligt att dagen på jobbet blev så bra,speciellt chokladkakan :-D jasså nyheter var något de intresserade sig för :-) eller det kanske inte var i dag??hmm KRAM

 

Anna

4 mars 2009 22:29

haha ja jag hade visst skrivit om det. minnet du vet ;)
spännande att du ska testa GI, förstår inte hur du ska kunna klara dig utan potatis och bröd bara. skulle jag aldrig klarat haha.

usch vad jobbigt att du fortfarande känner av det. jag hoppa verkligen att det inte blir värre för mig. har ju massa att packa och göra här hemma. kan jag inte ha ont ju hehe.

och jag tror bestämt att du itne gissat när lilltjejen kommer hihi ;p

http://rainbowarrior.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...