Det fick inte va något. Nu är det något. De vet inte vad, men det är en fläck i Marcus ena lunga som inte fanns där i höstas då de lungröntgade honom sist. Nästa vecka ska de röntga honom igen med en annan maskin, en som de kan se djupare med. Enligt läkarna ska vi inte oroa oss ännu, för det är troligen ingenting farligt, men det är lättare sagt än gjort. Jag var så säker på att de inte skulle se något idag, så jag förstår inte riktigt hur jag ska kunna hantera det här i en vecka.

 

Linda

17 april 2009 11:38

Jag håller tummarna stenhårt för att det inte är nåt farligt, men jag förstår att det är lätt att man oroar sig ändå. Massor av kramar till er!!!

http://lindaskriver.blogspot.com

 

Rimfolina

17 april 2009 13:53

Neeeeej, inget mer! Vi håller alla tummar som finns och tänker på er! Kram.

 

Linnéa B

17 april 2009 14:56

Nej, men nu får det räcka! Tycker att ni haft nog med oro, men tyvärr funkar väl livet inte så.
Om det kanske kan underlätta något så känner jag två stycken som rätt nyligen behandats för cancer och båda hade sådana fläckar på lungorna vid röntgen. Ingen av dem var någon fara vid närmare undersökning, så det är visst inte helt ovanligt att man har lite fläckar ibland på lungorna.

http://brohede.blogg.se

 

catta

17 april 2009 21:03

ååå gums. hoppas verkligen inte de är ngt! ja håller yummar o tår!

hoppas ni får en underbar helg o kan tänka på annat. tack för rådet pöös catta

http://www.hotmom.blogg.se

 

catta

17 april 2009 22:33

ja vet menade de. hehehehe pöös catta

 

Tobias

18 april 2009 09:57

Hoppas det är en skönhetsfläck...
Ha det bäst och be Marcus dricka mycket klorin. Det är bra mot fläckar. ;-)
Jag tänker på er och håller alla tummar!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...