Vi har haft en jättemysig helg på landet och är nyss hemkomna därifrån. Nu sover busungen, som halva vägen hem satt och nöp mig APHÅRT i överarmen samtidigt som hon såg på mig med de där stora, blåa, oskyldiga ögonen då hon VISSTE att jag var tvungen att reagera. Det gjorde ont som satan och då jag med bestämd röst sa "nej" och tog bort hennes hand skrattade trollungen bakom nappen och såg ytterst belåten ut. Efter ett stopp i Lilla Edet där vi grötade och bytte om pyjamas hade Lyckan svårt att komma till ro, men 2.5 km hemifrån (suck) somnade hon äntligen. Man kan ju tycka att hon borde ha kunnat göra det liiiite tidigare under den 15 mål långa resan. Men hon är så söt att hon kommer undan med i princip vad som helst. :-)

Fem liter blåbär har jag nu i frysen, samt två liter i kylen, som ska hamna i bebismage under den kommande dagarna. Inte alla, förstås, utan en del kommer säkert jag och Marcus att smaska i oss också. Det är så GOTT med blåbär och sojamjölk! Mmmmm...

Slänger in några väl valda bilder från helgen:

Marcus, Lyckeli och fabbro David är ute och tittar på när farfar sågar. Sågen låter oerhört spännande, tycker Lyckeli, och tittar fascinerat på den.

I ladan står en glassgubbe som är JÄTTEROLIG, enligt Lyckeli. Speciellt då man slår på den! Kolla in de nya, fina skorna som farmor och farfar gav i ettårspresent, bland mycket annat.

Jag måste ju slänga in ett kort på lilla familjen med, även om det inte är första gången ni får se ett sånt. Är så glad då jag lyckas få ett kort då inget ser ut att sova, gråta, grimasera eller ha ont någonstans.

Idag gick vi ner till sjön (Vänern), och medan jag plockade blåbär lekte Lyckeli med pappa, David och farmor på stranden.

David solar.

Jag och Gerd (hon är gift med Lyckelis farfars bror) i dammsuger skogen på blåbär.

Lyckan har ett så fint pincettgrepp; hon siktar in sig på ett stort bär, nyper det och drar loss, stoppar i munnen och siktar in sig på ett till. Hon verkar aldrig få nog av dem; har säkert ätit en halvliter själv på två dagar. :)