Så här underbart surpuppig blev min trollunge härom dagen då jag påpekade att jag tyckte att hon gott kunde äta sin lunch med gaffeln istället för med händerna:

"Jag ska bannemej inte *mutter, mutter* ... jag ska ta min sjuttsingen... jag SKA äta med händerna!"

"Varå! Ska ja nita´rej med en makaRON, eller?! Kolla, kollaaaa, jag äter svamp med häääändernaaaaaa!"

"Ganska gott va det iaf, mamma."

Ja, om ni inte är det minsta intresserade av barnmorskebesköksinformation (härligt ord) så får ni nog hoppa över dagens inlägg. Here we go...

1. Jag har världens bästa barnmorska; Ami.

2. Fina värden, sf-mått på 34.

3. Ruckbart huvud i startposition

4. Sa jag att jag har världens bästa barnmorska? Det har jag iaf.

5. Bebis väger uppskattningsvis 2363 gram (ja, vi gjorde alltså tillväxtultraljud idag också) och det är 14.4 % över kurvan. Plus eller minus 22 % från kurvan är helt normalt så jag är glad.

6. Vi köpte med oss sushi hem till lunch efteråt.

Okej, det sista hör väl inte till själva bm-besöket, men det är nog så viktigt! Vi ska tillbaka om tre veckor och då ska vi även börja mäta ctg två ggr i veckan. Ctg + bm-besök + tillväxtultraljud gör att det blir en del spring på Östra. Men det är roligt, för då känns det att jag närmar mig förlossningen mer och mer!

Mer om dagen då... jag och Veronica var på bio, vi såg "Änglavakt". En väldigt förutsägbar men änd vacker film. Jag lipade som en höna, som sig bör så fort det blir lite känsligt. Jag är en sucker för lipfilmer.

Jappp, jag boar.   För full, så att säga. Jag har legat i som en tok de sista dagarna med att flytta hyllor, städa på bokhyllan, sortera i garderoben, kika i förrådet för att fundera ut en bättre planlösning där inne, bädda rent, tvätta och storstäda. Jag får lite dille när Marcus ligger sjuk och fixar en massa extra då, för att liksom kompensera. Och så boa-instinkten på det.   Marcus muttrade något om att jag väl kunde boa bland mina tråkiga papper som ligger i en hög i köket istället för i hans garderob. Har han tur kommer turen till papprena före bebisen kommer, men det finns ju hundra saker som är roligare, så det så!

Vad gör man en påskafton då man har hela eftermiddagen ledig? Jo - man åker till Universeum. Lyckeli och Marcus har varit där en gång förut och nu ville jag ju gå med för att se hur Lyckeli reagerade på allt roligt som fanns att titta på. Djuren i all ära, men roligast var ändå experimentrummet.   

DÄR är en groda, pappa!

Lyckeli kollar in ormsvansen.

Sötaste frukten i stan.

Löparbanan var skoj! Marcus och Lyckeli rejsade och det var lika lattjo varje gång, trots att pappa för det mesta vann.

Tjohoo!   

Den här stora apan, som satt utanför butiken, förälskade sig Lyckeli i med en gång. Och visst är det ett sött par!   

31 mars blev världens gladaste Tristan ett år. I fredags var det dags att ha kalas för gullungen. Lyckeli klarade den obligatoriska, blyga halvtimmen bra och sedan var det fullt ös. Hon rådiggade rutschkanan som Tristan fick, så jag antar att vi kommer att hänga på deras bakgård en del i sommar, där kanan troligen kommer att stå.   

Ja, det ska ju synas att man äter tårta, fattar ni väl!

Skitglad sötnos med sin pappa.

Lyckeli inventerar godispåsen som hon fick med sig hem. Majskrokar, russin, physalis och vindruvor. Gott, sa Lyckeli!

Mormor, hon är bra på att sticka mössor, hon: