I helgen var jag på möhippa. En vän som heter Frida ska gifta sig med sin Fredrik i november och för att fira henne samlades ett helt gäng tjejer (tror vi var 16, varav jag kände 4 sedan innan) för att äta god mat, fäktas, bada, prova vin och choklad samt övernatta i ett hus i Halmstad.

Då Marcus jobbade helgen kom min storasyster Teres hit med sina barn Teodor och Gabriella för att ta hand om Lyckeli och Benjamin. Och det har gått så bra! Lyckeli och Teo leker så himla bra och Lyckeli hade haft så roligt igår att hon somnade halv sex, på soffan, efter allt bus och all lek. Söta ungen! Idag åkte Teres och hennes barn hem efter att vi ätit middag tillsammans och jag tackar så mycket för hjälpen!

Några kommentarer från helgen, vilka Teres har återberättat för mig:

Lite ledsen

Teres hade lagt upp fyra bullar (små gifflar) på en tallrik till Teo och Lyckeli. Hon stod inne på toaletten då Lyckeli kommer in och gråter.

Teres: Vad är det, Lyckeli?

Lyckeli: Ja e lite sessen!

Teres: Är du ledsen? Varför då?

Lyckeli: Ja få inte alla bullar!

Till saken hör att där står Lyckan, med en halväten bulle i munnen, en bulle i varje hand och grinar över att hon inte har någon mer hand att hålla den fjärde bullen i... Vilket öde!   

Fryser i ögonen

Teres och alla barn var ute och lekte i skogen. De hittar en död mus, och Teo blir fascinerad. Först utbrister han "Musen, du får inte leva med oss mer!" och sedan frågar han bekymrat: "Men, fryser inte musen i ögonen?" Musen låg där med öppna ögon och var stendöd, men Teos största bekymmer var att den skulle frysa... i ögonen!

Barn är fantastiska på att tänka utanför ramarna.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...