Jag skrev ju att Lyckeli hade feber och inte ville äta. Då Teres kom i fredags så upptäckte vi varför... hon hade små sår på hela insidan av överläppen, stackars barn. Vi åkte direkt till apoteket och köpte en kräm som lägger sig som ett plåster över såren och bara en halvtimma senare åt hon en rejäl portion makaroner. Stackarn, det har ju gjort jätteont i munnen på henne då hon har försökt äta.   

Det finns en slags sår som heter Afte. På hälsa.se kan man läsa följande:

Afte är smärtsamma munblåsor som sakta växer och sedan brister. Tillståndet är vanligt och var femte person uppskattas ha afte till och från. Vanligen varar besvären i en vecka.

Salvan vi köpte på Apoteket heter Aftamed. Den är både läkande och bedövande, och nu, efter tre dagars smörjning, är det nästan läkt i munnen på Lyckeli. Vi smorde före hon skulle äta och före hon lade sig och det räckte gott.

 

Caroline

4 oktober 2010 11:45

Har läst din blogg ett tag. Det tog ett tag innan jag fattade att du hade diabetes. Har själv haft det sen jag var tre år och sen när jag blev gravid så började jag söka efter tjejer i samma situation som jag. Hittade då till dig! Min grav gick jättebra, har faktiskt aldrig mått så bra som då. Fast å andra sidan tänkte man ju inte på något annat än just blodsockret. Ser att det gick jättebra för dig med! Jättefina barn! Läste senaste inlägget om stortjejens blåsor. Afte eller aftösa sår kan det vara men det kan nog också vara Höstblåsor. Var det någon på apoteket soom tittade på blåsorna? Tänkte eftersom hon har/haft feber. Läs detta http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=39542 inte för att det gör någon skillnad men kan ju vara bra att veta. Hoppas hur som att det går över snart! Jobbigt när dom små mår dåligt! Kram

 

Linda

4 oktober 2010 22:10

Tänkte också direkt på höstblåsor när jag läste hennes symtom. Både Adam och William har haft det när de varit små. Man kan även få blåsor på händerna och fötterna av det.

Kram!!

http://lindaskriver.blogspot.com

 

Teres

4 oktober 2010 22:22

Har sett sådana blåsor och det var inte det Lyckeli hade. Men det är mysigt att få fina tips, Tina du har många nät-vänner.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...