Ja, jag vet... det heter förskola. Frågan är den om förskolan, som ni nu förstått. Sätta barnet där? INTE sätta barnet där? Jag tillhör dem som vill ha mina barn hemma. Jag tillhör dem som tack och lov har möjligheten att ha mina barn hemma längre än snittet. Jag och Marcus snålar och sparar för att kunna jobba ungefär halvtid den här tiden då barnen är små. De som inte har den chansen är ju beroende av förskolan, det inser jag. Men idag då vi var på ÖF (Öppna Förskolan) så talade vi just om förskolor i området. Enligt de andra mammorna så var det inget vidare på förskolorna i Balltorp just nu, då många ordinarie fröknar är sjuka och då pedagogiken blir lidande när vikarierna hoppar in och ut. Det blir mer barnförvaring, säger de. Jag ryser lite. Mina barn ska inte förvaras. Mina barn ska leka och ha skoj, få vara med sina föräldrar och vara trygga. Därmed INTE sagt att förskola INTE ger trygga barn! Jag är inte dummare än att jag inser att det finns lika många bra lösningar som det finns barn. En del älskar det. En del trivs bättre hemma. Men jag får utgå ifrån mig, eftersom det är det enda jag kan vara säker på. Jag vill ha mina små hos mig, så länge det bara går. Sedan ska de gå i skolan, mååånga år, och då får jag återgå till att jobba mer. Men fram tills iaf nästa höst ska jag bara njuuuta av att hänga med mina fina varenda dag!

 

Maja och JUlia

6 oktober 2010 14:57

Åh vad jag håller med dig helt och fullt. Det vet du. jag skriver ju samma saker jag titt som tätt. och faktiskt så är det inte bara på förskolorna i Balltorp det står illa till om man pratar med pedagogerna själva. Min bästa vännina är pedagog och hela deras förskola SKRIKER på hjälp från ledningen, som inte gör ngt utan personalen går på knäna, detsamma gäller för svärmor som också är pedagog på förskola. Dom pratar OCKSÅ om att pedagogiken inte existerar och inte gjort på länge, att det handlar om barnförvaring och jag säger som du, no way in hell att mina barn ska FÖRVARAS, mina barn ska få kärlek och trygghet, och det ger jag dom bättre hemma, oavsett om jag är pedagog eller inte.
kramar Maja

http://rundvandring.blogspot.com

 

Mia

6 oktober 2010 18:51

Vi har gjort som ni gör, dragit ut på dagarna så mycket som möjligt för att kunna vara hemma så länge som möjligt (jag var hemma i 2 år och jonas har sina dagar kvar). Mycket prat ang dagmamma eller förskola. För vår lilltjej blev det förskola och hon trivs jättebra. Dom har olika aktiviteter var dag så det alltid är något som händer. Så vi känner verkligen inte att det bara är förvaring utan hon utvecklas något enormt från dag till dag.

Så mitt råd är lyssna på andra men framför allt gör besök på de ställen ni funderar på att välja så NI kan känna av stämningen och bilda er en egen uppfattning. Många gånger är det ju faktiskt så att det pratas om vissa fröknar, men dom kanske inte ens är kvar på avdelningen längre.

kram mia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...