Först: gud va jag älskar såna kommentarer som jag läste nu ikväll här på bloggen, av Linda och Jenny. Tack! Det värmer.   Jag blir lika till mig varje gång jag får en kommentar!

Så, till dagen. Jag måste säga att dagen var KASS fram till fyratiden. Stackars Veronica, som kom för att lämna present och gratta, gick snabbt hem igen då jag var så jävla grinig. Men vi ska hänga imorgon istället. Iaf - allt gick fel och Lyckeli var grinigare än nånsin. Dock redde allt upp sig sedan. Soppan, som jag trodde skulle bli katastrof, gillades av alla gäster. Brödet, som jag glömde salta med flingsalt, lyckades jag rädda genom att pensla med olja och salta efter gräddningen. Pizzapinnarna blev bra och GUD va snäll familj Marcus har! De muntrade upp mig och kvällen blev riktigt, riktigt bra. TACK till er som kom idag!

Fikatime!

Fick bl.a en fin lykta med blockljus av "the apes" (David och Lina) idag.

Trött men glad. Fin sjal fick jag med!

Jag hade önskat mig en... håll i er: presenning! Och det fick jag av Marcus storebrorsa med familj. Nu håller utemöblerna sig finare genom vintrarna med regn, snö och rusk, hoppas jag. En traktörpanna,fina blommor och örhängen gjorde mig också väldigt glad.

De här pinnarna är supergoda!

Gör en deg på 3 dl vatten (37 grader), lite mindre än 0.5 paket jäst, en tesked salt, en halv dl olja och mjöl så att det inte kladdar. Låt jäsa 30 minuter och baka sedan ut fyra längder, typ en dm breda, och lägg på två plåtar. De ska vara ca 0.5 cm tjocka. Bred på en blandning av olja och torkade örter (jag hade oregano och timjan), samt pressad vitlök. Strö sedan över flingsalt och ringla över honung. Lättast om den är av den flytande varianten. Grädda i 225 grader tills de är ljust bruna, det tar några minuter bara. Skär upp och servera som tilltugg till maten. GOTT!

 

Kusin Vitamin

26 oktober 2010 12:50

Ett STORT grattis till dig i efterskott!! Jag tänkte minsann på dig igår. (Men det spelar ju ingen roll när jag ändå inte hann skriva en hälsning till dig då ;-) Om du inte är telepatisk förstås. Och det vet jag inte om du är... Du är dock bra på väldigt mycket, så man vet ju aldrig...:-) Nog med struntprat! Vilken tur att dagen avslutades bra. Vi får ta och fika någon dag snart. Många grattiskramar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...