Jag satt och funderade nyss på det där med spåk... Språk är roligt! Och det är tre händelser jag varit med om eller fått berättade för mig som är lite extra roliga:

1) Vi har en vän som heter Zvonimir: en kroat som studerat svenska i Kroatien plus i Sverige. Denna Zvonimir håller nybörjarkurser i svenska för kroater i Zagreb. Under en sådan lektion skulle hans elever berätta hur de bodde. En efter en berättade de om hur de hade det där hemma, om det var stort eller litet, gammalt eller nytt, hur många rum, på vilken våning osv. En jättebra språkövning! Men så kommer den sista tjejen och ska berätta hur hon har det, och börjar med "Ja, jag har två rum och kuk." varav Zvonimir totalt bryter ihop. Haha! Ja, de svenska vokalerna är inte helt lätta att hålla reda på och uttala i Kroatien. Deras o uttalas som vårt u, så ett ö kan lätt bli ett u där. Kök - kuk... :-D

2) Samma Zvonimir tabbade sig själv en gång när han var ute med svenska gäster i Zagreb. De hade varit ett gäng som gått från pub till pub, dansat, druckit lite, haft roligt. Han kände inte dem alla från början, men blev bra vän med en av killarna. De satt i bilen och skulle åka hem, men blev liksom sittandes för att prata och prata och prata om ditten och datten. De hade skitkul, men klockan blev allt mer och till slut kände väl Z att det var dags att komma hem, varav han säger: "Du kan kyssa mig nu." till den andra killen! Behöver jag säga att han fick en mycket konstig blick tillbaka! Haha, han hade ju velat att killen skulle SKJUTSA honom, inte KYSSA honom. Dessa sch-ljud kan ställa till det. ;-)

3) Jag läste själv kroatiska när jag bodde i Zagreb, och i min klass gick det en kille från Holland som heter Mark. Mark var intresserad av Kroatien och språket där eftersom hans ex kom därifrån. Han berättade en episod som hade skett för några år sedan, då han bara kunde några få ord och meningar på Kroatiska. Han var då ihop med den här kroatiska tjejen och de hade varit hos hennes föräldrar för första gången tillsammans. Där sitter de och pratar och Mark försöker verkligen använda sina språkkunskaper för att impa lite på "svärföräldrarna". De åt fisk till middag. Svärfadern frågade om Mark gillar fisk. Mark vill då säga, på kroatiska, att han inte äter det så ofta. Då säger man så här (med reservation för mina egna brister i det kroatiska språket): "Obicno ne jedem ribu." MEN, och detta men... Mark säger inte riktigt så utan han säger JEBEM istället för jedem. Medan "jedem" betyder "jag äter" betyder "jebem" "jag knullar"... Så, där sitter han och påstår för sin svärfar att han vanligtvis inte knullar fisk. Hahahahaaa! Jag skrattade så jag storknade när han berättade det, SÅ KLOCKRENT! Första besöket hos svärföräldrarna och allt. :-D

Hoppas ni fick er ett gott skratt med. ;-)

Under natten som var rådde det storm här på Västkusten. Jag vaknade flera gånger av att regnet piskade mot rutan, och i skrivande stund ser det ut att blåsa upp igen. Det kommer nog vara rusk ikväll och inatt. Jag köpte en GT imorse och på framsidan står det något om ""ny storm på väg", men jag har inte hunnit läsa tidningen än. Istället har jag och Lyckeli varit på promenad (vi hann mellan två skurar i förmiddags), bakat en paj som vi ska ha imorgon (vi ska ha fest för Lyckelis farfar, som gick i pension i tisdags), plockat undan lite och bara haft det bra. Hon är så rolig att vara med nu, för det märks att hon blir så glad när jag talar med henne. Det kommer leende efter leende och hon snackar på lite ibland med, även om det inte är så ofta (än).

Jag testade att lägga henne på mage i soffan, för enligt många jag har talat med så "ska" man göra det för att träna bebisens nackmuskler. Nu tror jag iofs att hon kommer att kunna hålla upp huvudet när hon blir äldre i vilket fall, men jag var nyfiken på hur hon skulle reagera. Hon verkade trivas där på mage, så jag hann till och med ta några kort.

Jonna, min brorsdotter, tävlade ikväll i Lilla Melodifestivalen på SVT. Ojojoj va nervös jag var, men jag och Lyckeli satt  bänkade och ringde och röstade under hela programmet. Och hon slutade 2a!! Åh, va roligt! Nu får hon tillsammans med 1an åka till Danmark i november för att tävla i den nordiska finalen. Ska jag palla ännu en sån nervkittlande kväll, alltså...

Ett kort på Lyckeli och Jonna hemma hos mormor/farmor i Uddevalla:

Idag var jag och Lyckeli hemma hos Melinda, som har en sex månader gammal son som heter Vilmer . Han är hur gullig som helst. Med var också Frida och hennes dotter Vera, som är exakt tre veckor äldre än Lyckeli. Sicken trollunge Vera är! Stooora ögon och brett leende, supergullig hon med!

Dagens uppdrag var att göra gipsavgjutningar av bebisarnas fötter och händer. Snäll som Melinda är fixade hon sådana åt mig trots att jag hade glömt både gips och form hemma. (Vad tänker jag med, undrar jag ibland...) Vi hann även fika och snacka lite mammaprat, och det var mysigt att se hur barnen tittade på varandra och var nyfikna. Vi lade dem alla tre på en madrass på golvet och Vilmer var såååå intresserad av Lyckeli. Han skulle hålla handen och klappa och betedde sig som en riktig charmör. :-)