Idag får finaste Marcusen komma hem! Han har talat med operationsläkaren och operationen gick bra. De ville inte ta hud från låret då huden under armhålan är speciell och det kan vara svårt att ersätta den, så de har dragit i Marcus hud från bröstbenet för att täcka över. Enda konsekvensen är att hans bröstvårta sitter snett just nu, men va sjutton gör det! Om han vill kan han få tid hos plastikkirurgen för att rätta till det senare.

Det är så skönt att få hem honom! Att kunna ta på honom, krama honom, prata med honom när som helst. Att få ligga och sova intill och se hur han andas. Det kommer att bli min nya hobby, tror jag. Jag vet att vi inte kan pusta ut förrän om tre veckor då vi får provresultaten, men det här känns som ett jättekliv! För mig är nog det hemskaste över (önskar jag med hela mitt hjärta!!).

Tack till alla er som har stöttat mig och Marcus. Familj och vänner är värda mycket mer än man kan beskriva! Och nu får jag äntligen ha hela min lilla familj under samma tak igen.

 

lars

27 november 2008 15:38

Vad skönt..
Ta hand om Marcus.

 

Elin (ebyl)

27 november 2008 21:31

Vilken fruktansvärd pers du (ni!) genomgått! Ögonen tåras när man läser.. Håller tummarna för att allt ska vara borta å provsvaren goda! Ta hand om varandra!!! Kramar

http://elinedholm.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...