Det är redan tisdag. Jag skulle ju skriva om en grej i söndags, men det får bli nu istället.

Alla som känner oss vet att vi varje söndag äter middag hos Marcus föräldrar. Jag kan lätt räkna söndagarna vi INTE har varit där sedan jag och Marcus blev tillsammans på mina två händer. Om allt är som det ska så samlas hela familjen, och där ingår Marcus föräldrar, hans lillebror (och hans tjej Lina, men henne har vi fått förmånen att träffa än), hans storebror med tjej och barn och så vi då. Det är en nätt liten skara, tycker jag, som kommer från en större familj. Visserligen är vi bara ett syskon mer men mina äldre syskon fick båda barn tidigt och det har ända sedan jag var 12 funnits syskonbarn med då alla har träffats. Nu har Lyckeli 6 kusiner på min sida, medan Amanda är den enda på Marcus sida.

Iaf - för att göra en kort historia lång - i söndags var Amanda så  himla glad i Lyckeli. Vi har länge talat om hur kul det bara skiljer drygt ett år mellan dem, och hur kul de kommer att ha. Men Lyckeli är ju lite för liten för att interagera med andra barn än, hon mest tittar på dem, och Amanda har inte varit så himla intresserad av att leka MED Lyckeli. Men nu börjar hon ändra sig på den punkten. Hon ska visa saker, berätta hur man gör (då Lyckeli suger på en pusselbit säger Amanda "Neeej, PUSSLA!") :-) och hon har koll på vad Lyckeli gör. "Bebin soooooover." säger hon med stora ögon och pekar upp i taket då Lyckeli får sin skönhetssömn på ovanvåningen. :-) Ja, de kommer nog att ha mycket roligt tillsammans, de små goingarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...