Lyckeli vet exakt vad katten säger. Den säger MJAUUUU och det berättar hon så fort man frågar. Men grejen är att även då hon VET att hunden inte säger likadant så glömmer hon sig, så när man frågar vad hunden säger så svarar hon även då "mjauuuu". :-) Då man rättar henne och säger "voff-voff" så härmar hon ju, och någon gång då och då, när vi ser en hund, säger hon faktiskt voff med en gång. Men oftast tittar hon glatt på hunden och mjauar. Även fåren i boken säger mjau. Och kaninerna! Jag tror att hon tror att de är katter, inte att fåret och kaninen faktiskt säger mjau. Men vem vet? ;-) Jag är iaf jättestolt över min fina Lyckeliten.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går och funderar. Funderar på om jag ska börja blogga igen. Inte för att jag har så enormt mycket tid över, men för att jag tycker det var ett så fint dokument att ha kvar till mina barn i efterhand. Jag har, efter att inte ha besökt min egen blo...

Dagarna på Orust då vi delade hus med två andra familjer - nära vänner till oss med barn födda samma år som våra- rusade förbi. Lek, skratt, grodhoppartävling, kantarellplock och sällskapsspel avlöste varandra och i skrivande stund sitter jag här med...

Ja, de går, dagarna. Utan att jag hinner blogga! Fy, det får jag ändra på. :-) Vi har varit på landet, på Astrid Lindgrens värld, på landet igen, hemma... När skrev jag sist? Har jag skrivit om Lyckelis kalas? Ja, som sagt, det för länge sedan jag sa...

Idag var vi vid Näs och badade tillsammans med Lina och David. Det blåste en del och barnen hade skoj i vågorna. Benjamin satt i och för sig i gummibåten hela tiden. Krampaktigt hållande årorna och skallrande tänder, men totalt störtvägrande att gå u...

Sedan husen hemmavid började bli ommålade för några veckor sedan är Lyckeli väldigt inne på att bli målare och snickare. Målarna får nämligen gå på taket... Innan denna upptäckt levde Lyckeli i tron om att det bara var Pippi och katter som fick göra ...